Skip to main content Skip to search
brjod pa/
ID:
T66356
  • བརྗོད་པ (Tibetan, Tibetan script, Original)
    • > brjod pa/ (Tibetan, Latin script, Transliteration-THL Extended Wylie Transliteration)
    • > jöpa (Tibetan, Latin script, Transcription-THL Simplified Tibetan Transcription)
Other Dictionaries

Other Dictionaries

1. Jeffrey Hopkins Dictionary

བརྗོད་རྗོད་བརྗོད་རྗོད་
Hopkins' Translations: speak; say; express; state; expression; verbalizations
Others' Translations: {C}stirred; said to be; driven along; uttering; speaking; indicates; is called; described; talk about; is talked about; is declared; speaks; (conventional) utterance; words; verbal expression; use verbal expressions
Sanskrit: {LCh,C}vacana; {LCh}abhilāpa; {C}abhilapati; {C}abhilapyate; {MSA}(abhi √lap): abhilāpa; {MSA}lapita; {C}udīrayati; {C}īrita (=prerita); {C}ākhyāyate; {C}kathyate; {MV}ākhyā; (ā √khyā): {MSA}ākhyāti; {MV}kathikatva; {C}prabhāṣate; {C}abhidhīyate; {C}pravyāhāra; {C}vyāhāra; {C,L}uccāraṇa; {MV}uccāraṇatā; {MSA}udāhṛta; {MSA}udbhāvanā; {MSA}jalpa; {MSA}(vi √dhā): vidhīyate; {MV}saṃjñita

བརྗོད་པར་བྱ་ལ་
with respect to what is to be expressed

language:
Tibetan

2. Rangjung Yeshe Dictionary

  • snyan pa'i dbyangs kyis brjod pa - chant with a nice tune

    language:
    English
  • to signify [ggd]

    language:
    English
  • intimate; ft. of རྗོད་པ་; communicate, designations, expression, discussion, is declared, to say, utter, express, proclaim, presentation, repeat, statement, verbalization, formulation, discourse, utterance, expression, description; to explain; to describe/ express/ discuss/ say/ refer to; to repeat; verbal expression/ description; pf. of རྗོད་པ་; ngag gis brjod pa}

    language:
    English
  • signification [ggd]

    language:
    English

3. Ives Waldo Dictionary

  • communicate, say, express[ion], subject to be expressed, discussion, presentation, statement, verbalization, formulation, discourse, utter[ance], description, is declared, proclaim, explain, intimate designations, repeat [f p rjod pa ] [names, words, and expression, the division of those three as for brjod pa, having connected many words the established meaning having string of speech] thin sharp pointed sword

    language:
    English
  • communicate, say, express[ion], subject to be expressed, discussion, presentation, statement, verbalization, formulation, discourse, utter[ance], description, is declared, proclaim, explain, intimate designations, repeat * thin sharp pointed sword

    language:
    English

4. Jim Valby Dictionary

mention, quote, utter, it is called

language:
English

5. Richard Barron Dictionary

to express/ describe/ discuss/ say/ refer to; to repeat; verbal expression/ description

language:
English

6. bod rgya tshig mdzod chen mo

[926] 1. རྗོད་པའི་འདས་པ་དང་མ་འོངས་པ། 2... .1 མིང་དང། ཚིག་བརྗོད་པ་གསུམ་དུ་ཕྱེ་བའི་བརྗོད་པ་ནི་ཚིག་མང་པོ་སྦྲེལ་ནས་གྲུབ་པའི་དོན་ལྡན་གྱི་ངག་གི་ཕྲེང་བ། ... རྩེ་མོ་ཕྲ་ཞིང་རྣོ་ངར་དང་ལྡན་པའི་རལ་གྲི། ... 2 བརྗོད་བྱ། ...

language:
English

7. Thupten Phuntsok Dictionary

(1)རྗོད་པའི་འདས་པ་དང་མ་འོངས་པ། (2) མིང་དང་། ཚིག བརྗོད་པ་གསུམ་དུ་ཕྱེ་བའི་བརྗོད་པ་ནི་ཚིག་མང་པོ་སྦྲེལ་ནས་གྲུབ་པའི་དོན་ལྡན་གྱི་ངག་གི་ཕྲེང་བ། རྩེ་མོ་ཕྲ་ཞིང་རྣོ་ངར་དང་ལྡན་པའི་རལ་གྲི། (3) བརྗོད་བྱ། (4) བཤད་པའམ་ངག་ནས་བཏོན་པའི་དོན། (5) ནང་པའི་གྲུབ་མཐའ་འཛིན་པའི་ཡ་གྱལ་སེམས་ཙམ་པའི་བརྡ་སྐད་ཞིག་སྟེ་མིང་སྣང་ཡུལ་དུ་བྱེད་པའི་རྣམ་རྟོག་ལ་གོ

language:
Tibetan

8. smon lam tshig mdzod chen mo

  • 1.རྗོད་པའི་འདས་པ་དང་མ་འོངས་པའི་བྱ་མིང་།

    language:
    Tibetan
  • 2.མིང་དང༌། ཚིག་བརྗོད་པ་གསུམ་དུ་ཕྱེ་བའི་བརྗོད་པ་ནི་ཚིག་མང་པོ་སྦྲེལ་ནས་གྲུབ་པའི་དོན་ལྡན་གྱི་ངག་གི་ཕྲེང་བ།

    Model Sentence

    (དཔེར་ན།) རྩེ་མོ་ཕྲ་ཞིང་རྣོ་ངར་དང་ལྡན་པའི་རལ་གྲི་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།

    language:
    Tibetan
  • 2.བརྗོད་བྱ།

    language:
    Tibetan

10. Yogācāra Glossary

Sanskrit:


  • kathā
  • niś√car:niścaret
  • parikīrtanatā
  • parikīrtayitvā
  • parikīrtita
  • lapita
  • abhilāpya
  • abhivyāhāra
  • abhi√lap:abhilapyante
  • abhilāpa
  • ākhyāna
  • vyapadeśa
  • ā√cakṣ:ācakṣate
  • vādita
  • ālāpa
  • ud√īr:udīrayati
  • /kath:kathayati
  • /bhāṣ:bhāṣate
  • vyāhāra
  • abhidhāna
  • abhi√lap:abhilapyate
  • pravyāhāra
  • /bhāṣ:bhāṣante

11. Lokesh Chandra Tibetan-Sanskrit dictionary

Sanskrit:


  • abhilāpya
  • ākhyāna
  • vyapadeśa
  • vyāhāra
  • abhidhāna
  • anuvyāharat
  • abhidhāyin
  • abhidhīyate
  • ābhilāpa
  • abhihita
  • ācakṣate
  • āmnāta
  • āmnāyate
  • ārocana
  • āha
  • irita
  • ukta
  • uccāraṇa
  • uccārayitavya
  • ucyate
  • ucyamāna
  • udāhāra
  • udīrayati
  • uddiṣṭa
  • udbhāvaka
  • udbhāvana
  • udbhāvanā
  • udbhāvita
  • praśaṃsā
  • upadiśyamāna
  • kīrti
  • khyāpyate
  • jalpa
  • jalpate
  • niścārayati
  • paṭhanti
  • paryāya
  • pāṭha
  • prakāśita
  • prabhāvanā
  • prayukta
  • pralāpa
  • pravyāhāra
  • bhaṇāmi
  • bhāṣate
  • bhāṣin
  • mata
  • yukta
  • lapati
  • vaktavya
  • vakti
  • vaktum
  • vacana
  • varṇa
  • varṇita
  • vācaka
  • vācanā
  • vācin
  • vāda
  • vyāharamāṇa
  • sūcayasi
  • kathayat
  • kathyate
  • mantraṇā

12. Negi Tibetan-Sanskrit Dictionary

  • kri. 1. (varta.) vadati — vedavākyārthamithyātvaṃ yo vadatyanumānataḥ ta.pa.174kha/808; abhivadati — yānyakṣarāṇi tamarthamabhivadanti tat…padamityucyante ra.vi.74ka/1; vakti — idaṃ tu te hitaṃ vacmi snehamohavaśīkṛtaḥ a.ka.39.52; lapati ma.vyu. 2769; abhilapati — taiścābhilapanti mām, na ca prajānanti tathāgatasyaite nāmaparyāyā iti la.a.132ka/78; vyapadiśati — brahmaṇo'pattyaṃ brāhmaṇa iti hi vyapadiśanti pra.a.6.5/11; paṭhati ma.vyu.7084; ākhyāti — ‘vācā padaiḥ suyuktairanudeśavibhāgasaṃśayacchedaiḥ’…ākhyāti vācā

    language:
    Sanskrit
  • prajñāpayati padaiḥ suyuktaiḥ sū.a.183kha/79; jalpati — sarvajñavacanadvāreṇa ceti na kaścid viśeṣa iti ya evaṃ jalpanti ta.pa.267kha/1004; jalpate ma.vyu.2768; pracaṣṭe — vinaṣṭāt tu bhavet kāryaṃ tṛtīyādikṣaṇe yadi

    language:
    Sanskrit
  • vipākahetoḥ pradhvastād yathā kāryaṃ pracakṣate ta.sa.20kha/218; ācaṣṭe ma.vyu.1480; samācaṣṭe — yo hi yāgamanutiṣṭhati taṃ janāḥ ‘dhārmikaḥ’ iti samācakṣate ta.pa. 130kha/712; sañcaṣṭe — kaṇabhakṣākṣapādamatānusāriṇastu…sañcakṣate vā.ṭī.70kha/26; bhāṣate — śīlasya ca varṇaṃ bhāṣate bo.bhū.99kha/127; prabhāṣate — ambāmbeti yathā bālaḥ śikṣyamāṇaḥ prabhāṣate ta.pa. 200ka/866; brūte — vedo naraṃ nirāśaṃso brūte'rthaṃ na sadā svataḥ ta.sa.86kha/791; prāhuḥ — kāryasaṅgatapreraṇāvādinaḥ prāhuḥ pra.a.7.5/13; kathayati — na jātyupalambhaṃ kathayati pra.a.6.5/11; varṇayati — sarvajaghanyo'pi anāgāmyavaśyameva tribhūmikenānāgāmiphalena samanvāgata iti varṇayati abhi.sphu.183ka/937; udīrayati ma.vyu.2779; samudīrayati — tatra vikalpaḥ punarmahāmate yena nāma samudīrayati la.a. 145ka/92; udbhāvayati — parapakṣa ityatra pareṇa pramāṇe kṛte kaṇādo'naikāntikamudbhāvayati vā.ṭī. 110kha/78; niścārayati ma.vyu.2621; abhidhīyate — དགེ་འདུན་ཞེས་ནི་སུ་ལ་བརྗོད kaśca saṅgho'bhidhīyate a.ka.21.27; sā yadi lakāreṇābhidhīyate na kartrā tadā karttari tṛtīyā bhavati pra.a.14kha/17; gīyate — ekamityucyate taddhi yat tadeveti gīyate

    language:
    Sanskrit
  • nānātmakaṃ tu tannāma na tad bhavati ta.sa.63ka/598; āmnāyate ma.vyu.6706; ākhyāyate — atra mātraṃ nāma sāmānyamucyate, yattat sattetyākhyāyate ta.pa.9kha/465; prakhyāyate — te cākuśalādikarmānurūpeṇa viparyastacetasāṃ keṣāñcideva tathā duḥkhādihetutvena prakhyāyante, na sarveṣām ta.pa.292ka/1047; ucyate — kalpanā kalpitaṃ ceti dvayamanyonyaniśritam

    language:
    Sanskrit
  • yathāprasiddhamāśritya vicāraḥ sarva ucyate bo.a.9. 109; nirucyate — yathā māyā tathā'bhūtaparikalpo nirucyate sū.a.168ka/59; procyate — vipākaphaladarśārthaṃ karttā rājā hi procyate su.pra.39ka/75; varṇyate — kiñca, tasyaivānyathābhāvalakṣaṇaḥ pariṇāmo varṇyate; taccānyathātvamekadeśena vā bhavet, sarvātmanā vā ta.pa.152kha/30; upavarṇyate — ye ca dharmivyatirekiṇo dharmāḥ…upavarṇyante ta.pa.142kha/14; kathyate — prakṛtyā śūnyatāṃ jñātvā śūnyajña iti kathyate sū.a.193ka/92; vyapadiśyate — atha vā'bhūtamākāraṃ vettīti vyapadiśyate ta.sa.74kha/698; tatprasādhyena rūpeṇa bhogyaṃ svaṃ vyapadiśyate pra.a.8-1/14; abhilapyate — yena yena hi nāmnā vai yo yo dharmo'bhilapyate

    language:
    Sanskrit
  • na sa saṃvidyate tatra dharmāṇāṃ sā hi dharmatā bo.bhū.30ka/33; kīrtyate — ཚིག་ཙམ་དུ་ནི་བརྗོད་པ་ཡིན vāṅmātraṃ kīrtyate la.a.189kha/161; pra.a.76ka/83; bhaṇyate — ṛgyajuḥsāmākhyāstrayo vedāḥ trayī bhaṇyate ta.pa.274ka/1016; udbhāvyate — iti vastubalaprakṛtyā viruddha udbhāvyate ta.pa.38ka/524; khyāpyate — sa śuddho'pi svato yadi pareṇāśuddhaḥ khyāpyate nyā.ṭī.90kha/250 2. (bhūta.) uvāca — puruṣaniyogavādinaḥ ūcuḥ pra.a.12ka/14; asūcayat — vilokya rājaputrārhapādamudrāvatīṃ bhuvam

    language:
    Sanskrit
  • sthitaṃ nāgasya bhavane padakastamasūcayat a.ka.66. 36;

    language:
    Sanskrit
  • saṃ. 1. abhidhānam — འདིར་ནི་སྒྲུབ་པ་ཁོ་ནར་བརྗོད་པའི་ཕྱིར་བསྒྲུབ་པར་བྱ་བ་ཉིད་ཁོ་ནར་ནི་མི་འདོད་དོ na punastadiha sādhyatvenaiveṣṭam, sādhanatvenābhidhānāt nyā.bi.234ka/177; ślokabandhānurodhād varṇādīnāṃ pūrvamabhidhānaṃ paścāttejasaḥ sū.a.235kha/147; vyāhṛtiḥ — viphalā vyāhṛtiriti ‘nānumānaṃ pramāṇam’ ityeṣā ta.pa.39kha/527; vyāhāraḥ — ཚིག་བརྗོད་པ vāgvyāhāraḥ bo.bhū.39kha/45; abhivyāhāraḥ — stotrābhivyāhāraiḥ…pūjāṃ karoti bo.bhū.125ka/161; pravyāhāraḥ — parigraheṇa nirmuktamavyāhāraṃ svabhāvataḥ

    language:
    Sanskrit
  • pravyāhāreṇa nāsyārthaḥ pareṣu prāpyate yataḥ abhi.a.3.13; udāhāraḥ — mahāprāṇo hyanutpādo vāgudāhāravarjitaḥ vi.pra.138ka/1, pṛ.37; uktiḥ — འདི་ནི་ཧ་ཅང་བརྗོད་པ idamatyuktiḥ kā.ā.1.92; vyapadeśaḥ — pratītyasamutpādaṃ punarbhagavatā deśayatā kāraṇavyapadeśa eva kṛto na svanayaprakṛtyavasthānakathā la.a.97ka/43; vādaḥ — མིང་དང་རུས་བརྗོད་པས nāmagotravādena vi.sū.93kha/112; ālāpaḥ — ālāpaḥ prajñā, vāgindriyamupāyaḥ vi.pra.232kha/2.30; pralāpaḥ — ālikhya sundarīmukhaṃ nandaḥ svairaṃ śilātale

    language:
    Sanskrit
  • tatpralāpajapāsakto dhyānālambanatāṃ gataḥ a.ka.10.60; kathā — sūkṣmekṣikedṛśī jātā pramāṇād dṛṣṭadarśyapi

    language:
    Sanskrit
  • śaṃkyate yena tīrthyeṣu kathā kaiva bhaviṣyati pra.a.45ka/52; carcā — kva sūktacarcā kva ca niṣkṛpatvamaho vimohāhatamasya vṛttam a.ka.53. 43; bhāṣyam — sarvabhāṣyayuktitattvalakṣaṇavidāraṇaṃ…dharmakāyaṃ tathāgatānugītaṃ prabhāṣasva la.a.72ka/20; ākhyānam — འབྲེལ་བ་བརྗོད་པ sambandhākhyānam ta.pa.197ka/859; samākhyānam — tadupādhisamākhyāne te'pyasya ca na sidhyataḥ pra.vā.2.114; samākhyānaṃ vyapadeśaḥ ma.vṛ.2.114; khyāpanam — uttarakhyāpanacchandena sanāmārthābhidhāne sthūlam vi.sū.18kha/21; tadanyakāraṇebhyo viśiṣṭakāryakāriṇaḥ svabhāvakhyāpanam ta.pa.3kha/452; kathanam — ཁྱད་འཕགས་བརྗོད་པ utkarṣakathanam kā.ā.1.22; bhāṣaṇam — tatra bhāṣaṇaṃ dyotanam, jñāpanamiti yāvat ta.pa.45kha/540; upavarṇanam — ityādi parihāropavarṇanam ta.pa. 201ka/868; saṃkīrtanam — ityalaṃ paradoṣasaṃkīrttanena vā.ṭī.58ka/13; anukīrtanam — ཡོན་ཏན་བརྗོད་པ guṇānukīrtanam a.śa.150kha/140; utkīrtanam — tadyathā parotkīrttanakāle śrāmaṇeratvasya vi.sū.2kha/1; udāharaṇam — vāgghoṣodāharaṇena nairyāṇikīṃ pratipadamārabhya ra.vi.124kha/104; vyāharaṇam — འཕགས་པ་བདུད་རྩི་བརྗོད་པ་ཞེས་བྱ་བ་ཐེག་པ་ཆེན་པོའི་མདོ āryāmṛtavyāharaṇanāmamahāyānasūtram ka.ta.197; udīraṇam — དེར་ཡང་གཞན་གྱིས་བརྗོད་པའི་ཕྱིར tatrāpyanyairudīraṇāt kā.ā.1.25; vi.sū.99kha/120; udbhāvanam — སྐྱོན་བརྗོད་པ doṣodbhāvanam ta.pa.235ka/941; ārocanam — uttaramanuṣyadharmārocanam vi.sū. 29kha/37; upayācanam — satyopayācaneneti sahasaivāsya locanaṃ…vaimalyamavāpa a.ka.31.67; sūcanā — skandhebhyaḥ pudgalo nānya ityeṣā'nanyasūcanā ta.sa. 14ka/161; ghoṣaṇā — buddheraskhalitā vṛttirmukhyāropitayoḥ sadā

    language:
    Sanskrit
  • siṃhe māṇavake tadvad ghoṣaṇāpyasti laukikī pra.vā.2.36; codanā — te'pi śabdāḥ sarvabhedānākṣepe'pyekabhedacodanāt tatsvalakṣaṇaniṣṭhā eva bhavanti pra.vṛ.170-3/16 2. = མངོན་བརྗོད abhidhā — abhidhā nānyathā siddhyediti vācakaśaktatām ta. sa.58kha/561; abhidhānam abhidhā, arthapratipādanamiti yāvat ta.pa./561; abhidhānam — yathā payasi viniścitābhidhānaśaktiḥ kṣīraśabdo na dadhni pravarttate ta.pa.4kha/453; anyathā vinā nāmnā katham ‘ucyate’ iti syāt, abhidhānakriyāyāḥ śabdadharmatvāt ta.pa.5kha/455 3. = མངོན་བརྗོད abhilāpaḥ — རྟོག་པ་ནི་ཤེས་པ་ལ་བརྗོད་པ་དང་འདྲེར་རུང་བར་སྣང་བ abhilāpasaṃsargayogyapratibhāsā pratītiḥ kalpanā nyā.bi. 41kha/48; བརྗོད་པའི་རང་བཞིན་ལ་མངོན་པར་ཞེན་པ abhilāpasvabhāvābhiniveśaḥ la.a.95ka/42; བརྗོད་པ་ལ་རྣམ་པར་རྟོག་པ abhilāpavikalpaḥ la.a.106kha/52; tatra sarvadharmāṇāṃ yannāma nāmapūrvikā ca saṃjñā saṃjñāpūrvakaścābhilāpaḥ bo.bhū.58ka/69 4. = མིང ākhyā, nāma — sāmānyameva hi sattākhyaṃ samasteṣvanuvṛttitaḥ ta.sa.27ka/292; samākhyā — བརྗོད་པ་ནི་མིང་སྟེ་སྒྲ་ཞེས་བྱ་བའི་ཐ་ཚིག་གོ samākhyā saṃjñā, śabda iti yāvat ta.pa.50kha/552 5. udbhāvanā — བརྗོད་པ་ཡིད་ལ་བྱེད་པ udbhāvanāmanaskāraḥ sū.a.178ka/72; བརྗོད་པ་ཡང་དག་པའི་ཀུན་རྫོབ udbhāvanāsaṃvṛtiḥ ma.bhā.12ka/3.10 6. = འདོན་པ vācanā — jñaptivācanāpratimokṣoddeśapravāraṇāstat vi.sū.81kha/99 7. ākhyāyikā, gadyabhedaḥ — ལྷུག་པ་བརྗོད་པ་དག་དང་གཏམ། ཞེས་པ་དེ་ཡི་རབ་དབྱེ་གཉིས gadyamākhyāyikā kathā

    language:
    Sanskrit
  • iti tasya prabhedau dvau kā.ā.1.23; གཏམ་དང་བརྗོད་པ་ཞེས། མིང་གཉིས་དག་གིས་རིགས་གཅིག་མཚོན kathākhyāyiketyekā jātiḥ saṃjñādvayāṅkitā kā. ā.1.28 8. pā. (nyā.da.) jalpaḥ, padārthabhedaḥ ma.vyu.4536; pramāṇaṃ prameyaṃ saṃśayaḥ prayojanaṃ dṛṣṭāntaḥ siddhāntaḥ avayavaḥ tarkaḥ nirṇayaḥ vādaḥ jalpaḥ vitaṇḍā hetvābhāsaḥ chalam jātiḥ nigrahasthānam ityete ṣoḍaśa padārthāḥ nyā.ko.465 9. jalpaḥ — ཡིད་ཀྱི་བརྗོད་པ manojalpaḥ sū.a.146ka/25; abhijalpaḥ — བརྗོད་པ་ཉིད abhijalpatvam ta.sa.33kha/351; jalpanam — evaṃ vāgvajraṃ dharmakāyo bālasya yugalamapi jalpanārthaṃ yathā tathā dharmadeśanārthaṃ maṇḍale'pi vi.pra.56kha/4.99; abhilapanam — vāṅmanobhyāṃ yadabhilapanaṃ sa jalpa ityucyate ma.ṭī.297kha/164 10. uccāraḥ — kaṇṭhatālumūrdhauṣṭhadantasthāneṣūccāraḥ svaravyañjanānām vi.pra.154kha/1.3; uccāraṇam — hyastanoccāraṇo vāpi gośabdo'dyāpi vidyate ta.sa./723; hyastanamuccāraṇamasyeti hyastanoccāraṇaḥ ta.pa.136ka/723 11. = སྒྲའམ་ཚིག vacanam, śabdaḥ — nāmādivacane vaktṛśrotṛvācyānubandhini pra.vā.2.11; rutam — api tu ye akṣararutadeśanā vaineyikāste tathāgatasya mukhāduṣṇīṣādūrṇāyāḥ śabdaṃ niścarantaṃ śṛṇvanti ta.pa.275kha/1019; ghoṣaḥ — sarvarutaravitaghoṣavākpadaniruktisaṃketavyavahārābhilāpairanabhilāpyatvāt ra. vi.80ka/11; kīrtiḥ ma.vyu.2610 12. = འདོན་པ pāṭhaḥ — vākpāṭhena tu kiṃ bhavet

    language:
    Sanskrit
  • cikitsāpāṭhamātreṇa rogiṇaḥ kiṃ bhaviṣyati bo.a.5.109; tathākāśādivyañjanadharmeṇa sṛṣṭikrameṇa pratyāhārapāṭhena ṅādinā vi.pra.257ka/2.68 13. = བརྗོད་བྱ vācyam — vedādhyayanavācyatve na tvevaṃ vyāptiniścayaḥ ta.sa. 101kha/895 14. = དབྱངས་ཅན་མ vāṇī, sarasvatī — brāhmī tu bhāratī bhāṣā gīrvāgvāṇī sarasvatī a.ko. 1.6.1 15. = ཡང་དག་པར་བརྗོད་པ saṅgītiḥ — buddhasaṅgītidharmadhṛk vi.pra.137kha/1, pṛ.36 16. = ངེས་བརྗོད niruktiḥ — nanu kleśakṛtasya kleśābhāve kutaḥ sambhavaḥ

    language:
    Sanskrit
  • nākleśanirjharamapi vāsanāmātrasaṅgamāt vṛṣalīvādavat

    language:
    Sanskrit
  • mārggasyānekaprakāraniruktyapāṭavam pra.a.109ka/117 17. saṃvādaḥ — prāptavyaṃ prāpya yadi vā ghuṇākṣarapadopamam

    language:
    Sanskrit
  • kākatālīyasaṃvādāttaddattaṃ manyate janaḥ a.ka.62.15 18. varṇaḥ — vyañjanam གསལ་བྱེད, akṣaram ཡི་གེ, varṇaḥ བརྗོད་པ ma.vyu.2015 19. = བརྗོད་པ་ཉིད vācyatā — བརྗོད་པ་མེད་པ avācyatā ta.sa.14ka/159; upākhyatvam — བརྗོད་དུ་མེད་པ anupākhyatvam ta.sa.19kha/211;

    language:
    Sanskrit
  • vi. vācakaḥ — kadācidanyasantāne tathaivārpyeta vācakaiḥ pra.vā.2.298; vācakaiḥ śabdairarpyeta ma.vṛ.2. 298; udbhāvakaḥ — ye pūrvaṃ nyūnatādayo'siddhaviruddhānaikāntikā uktāsteṣāmudbhāvakaṃ yadvacanaṃ tad dūṣaṇam nyā.ṭī.91kha/254; abhidhāyī — lokānukampī…śamābhidhāyī a.ka.38.3; vācī — བརྗོད་པ་ཉིད vācitvam ta.sa.90ka/817; kīrttyamānaḥ — ityādi kīrttyamānaṃ tu śraddadhāneṣu śobhate

    language:
    Sanskrit
  • vayamaśraddadhānāstu ye yuktīḥ prārthayāmahe ta.sa.118ka/1019; vyācakṣāṇaḥ — vedārthaṃ mīmāṃsakādiḥ svecchayā vyācakṣāṇo dṛṣṭaḥ ta.pa.43kha/535; vacanīyam བརྗོད་པ་དང་བཅས་པ་ཉིད savacanīyatā vi.sū.87ka/105; abhilāpyam — བརྗོད་དུ་མེད་པ anabhilāpyam sū.a.168ka/59; vaktavyam — བརྗོད་པ་མེད་པ avaktavyam la.a.190kha/163; nirdeśyam — བརྗོད་པ་མེད་པ anirdeśyam ta. sa.132kha/1128; o bhāṣī — durbhāṣitabhāṣī śrā.bhū. 68kha/163; dauṣṭhulyabhāṣiṇaḥ vi.sū.20kha/24;

    language:
    Sanskrit
  • bhū. kā.kṛ. uktam — ityuktaṃ naranāthena a.ka.53.17; proktam — aśuddho'śuddhaśuddho'tha suviśuddho yathākramam

    language:
    Sanskrit
  • sattvadhāturiti prokto bodhisattvastathāgataḥ ra.vi.1.47; varṇitam — ityādinā kumārilena sphoṭavādinaṃ prati samuccayajñānaṃ varṇitam ta.pa.206ka/881; upavarṇitam — kiṃ tadupavarṇitam ? ityāha ta.pa.211kha/893; bhāṣitam — na jīvāmyavamānograviṣaiḥ paruṣabhāṣitaiḥ a.ka.79.22; lapitam — yatkiñcidanena bhāṣitaṃ lapitamudāhṛtaṃ sarvaṃ tattathā avitatheti tasmāttathāgata ityucyate bo.bhū.197kha/265; jalpitam — na prāṇenāyantritena vāgjalpiteneti nītārthaḥ vi.pra.64kha/4.113; uditam — paśupālakaviprastrīsaṃdeśādi yathoditam a.ka.19.119; udīritam — bhikṣuṇā nāmadheyamudīritam a.sā.342kha/193; udbhāvitam — mānasapratyakṣalakṣaṇe ca doṣa udbhāvitaḥ nyā.ṭī.42kha/56; uddiṣṭam ma.vyu.2782; udāhṛtam — navadhodāhṛtā tasmintatpiṇḍārtho'vadhāryate ra.vi.4.80; vyāhṛtam — tathā subhāṣite sulapite supravyāhṛte'dhimuktistadyathā sūtraṃ jñeyaṃ vyākaraṇādiṣu dharmeṣu bo.bhū.57ka/67; pravyāhṛtam — evaṃ pravyāhṛtamātre tāni puṣpāṇi haṃsapaṃktirivākāśe jetavanābhimukhaṃ saṃprasthitāni a.śa.27ka/23; gaditam — yad vastu kiṃcidgaditaṃ mayā tat śrotavyameva praṇayoparodhāt a.ka.22.25; uccaritam — śabdāduccaritādātmā niyukto gamyate naraiḥ

    language:
    Sanskrit
  • bhāvanātaḥ paraḥ ko vā niyogaḥ parikalpyatām pra.a.13ka/15; uccāritam — nitye tu khalu vai śabde bahukṛtva uccāritaḥ śrutapūrvastvanyānyāsu goṣu…ākṛtivacanatvamavagamayiṣyati ta.pa.137kha/726; prakāśitam — yathā prakāśitaḥ tathā na yuktaḥ, yathā yuktastathā na prakāśitaḥ nyā.ṭī. 90kha/250; īritam — niyogo bhāvanā dhātorartho vidhiritīritāḥ pra.a.6kha/8; āvartitam — nānāraṅgaiḥ sūtrakairveṣṭayitvā mantrairāvartitaḥ vi.va.205kha/1.79.

    language:
    Sanskrit
Sanskrit:


  • kathā, niś√car:niścaret, parikīrtanatā, parikīrtayitvā, parikīrtita, lapita, abhivyāhāra, abhi√lap:abhilapyante, abhilāpa, ā√cakṣ:ācakṣate, vādita, ālāpa, ud√īr:udīrayati, /kath:kathayati, /bhāṣ:bhāṣate, abhi√lap:abhilapyate, /bhāṣ:bhāṣante
  • abhilāpya, ākhyāna, vyapadeśa, vyāhāra, abhidhāna, pravyāhāra
  • varṇaḥ, jalpaḥ
  • anuvyāharat, abhidhāyin, abhidhīyate, ābhilāpa, abhihita, ācakṣate, āmnāta, āmnāyate, ārocana, āha, irita, ukta, uccāraṇa, uccārayitavya, ucyate, ucyamāna, udāhāra, udīrayati, uddiṣṭa, udbhāvaka, udbhāvana, udbhāvanā, udbhāvita, praśaṃsā, upadiśyamāna, kīrti, khyāpyate, jalpa, jalpate, niścārayati, paṭhanti, paryāya, pāṭha, prakāśita, prabhāvanā, prayukta, pralāpa, bhaṇāmi, bhāṣate, bhāṣin, mata, yukta, lapati, vaktavya, vakti, vaktum, vacana, varṇa, varṇita, vācaka, vācanā, vācin, vāda, vyāharamāṇa, sūcayasi, kathayat, kathyate, mantraṇā